Att behöva sätta sig in i juridiska skyldigheter mitt i en tid av sorg kan kännas betungande. När man hör att en bouppteckning måste göras inom fasta tidsramar är en av de första frågorna: Vem är det egentligen som ansvarar för att detta blir gjort? Svaret i svensk lag är att ansvaret delas mellan dödsbodelägarna. Lagen kräver dock inte att alla gör allt, utan processen är byggd för att en person ska kunna leda arbetet framåt för att arbetet ska kunna hanteras praktiskt och samordnat.
Vilka är dödsbodelägare?
Lagen säger att de som har ett direkt intresse i den avlidnes efterlämnade ekonomi kallas för dödsbodelägare. Det är denna grupp som gemensamt förvaltar dödsboet fram till att arvet är fördelat, och det är också de som har det övergripande ansvaret för bouppteckningen.
Dödsbodelägare är vanligtvis:
Efterlevande make eller maka: Har alltid ställning som dödsbodelägare.
Barn och barnbarn: Den avlidnes närmaste biologiska arvingar eller adoptivbarn (bröstarvingar).
Sambo (i vissa fall): En sambo kan bli dödsbodelägare om det finns ett testamente som ger henom arvsrätt, eller om sambon begär bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget.
Universella testamentstagare: Personer eller organisationer som enligt ett testamente ska ärva en viss andel eller hela kvarlötenskapen.
Om den avlidne inte var gift och inte hade några barn, övergår ansvaret och arvsrätten till föräldrar, syskon eller syskonbarn.
Bouppgivaren – Den som tar hand om det praktiska
Eftersom det vore opraktiskt om en hel släkt skulle sköta pappersarbetet tillsammans, utses i regel en person i familjen som tar ett mer aktivt ansvar. Denna person kallas för bouppgivare.
Bouppgivaren är oftast den som har bäst insyn i den avlidnes ekonomi, till exempel den efterlevande partnern eller det barn som kanske redan har hjälpt till med räkningarna under den sista tiden.
Bouppgivarens uppgift är att:
Samla in uppgifter om tillgångar och skulder från banker och myndigheter.
Skriva under bouppteckningen och intyga på heder och samvete att alla uppgifter är sanna och att inga tillgångar har utelämnats.
Lämna uppgifterna till de två utomstående förrättningsmännen.
Att vara bouppgivare betyder inte att du står ensam med hela det ekonomiska eller juridiska ansvaret för dödsboets eventuella skulder. Din roll är att vara den som sammanställer och skriver under på att informationen stämmer.
Vad händer om man har svårt att enas?
Det är inte ovanligt att familjemedlemmar ser olika på hur arbetet ska hanteras efter ett dödsfall. Eftersom ansvaret är gemensamt, kan en utdragen osämja leda till att lagens tidsgränser passeras.
Om ni märker att det finns svårigheter att samarbeta kring dödsboet, finns det två trygga vägar att gå:
Anlita en oberoende jurist: Ni kan gemensamt ge en jurist eller en begravningsbyrå i uppdrag att sköta bouppteckningen. Juristen fungerar då som en opartisk part som ser till att allt hanteras korrekt enligt gällande regler och att alla dödsbodelägares rättigheter tas tillvara.
Ansöka om en boutredningsman: Om det inte går att komma vidare tillsammans, kan en dödsbodelägare vända sig till tingsrätten och ansöka om att domstolen utser en fristående expert (oftast en advokat) som tar över förvaltningen av dödsboet och gör bouppteckningen. Kostnaden för detta betalas då med pengar från dödsboet.
Du behöver inte göra arbetet själv
Det viktigaste att ta med sig är att det juridiska ansvaret inte innebär att du måste sätta dig in i Skatteverkets alla blanketter på egen hand. Ansvaret handlar om att se till att det blir gjort.
Oavsett om ni väljer att en av er tar rollen som bouppgivare och fyller i blanketterna i lugn och ro, eller om ni gemensamt bestämmer er för att låta en jurist ta över pappersarbetet, så är målet detsamma: att få det praktiska arbetet kring dödsboet hanterat på ett tryggt och korrekt sätt.