Tjänsten, som uppmärksammats av bland annat TV4, har blivit en viral snackis och belyser en mörk sida av den snabba urbaniseringen och den åldrande befolkningen. I takt med att fler bor ensamma i storstäder, långt ifrån sina familjer, har oron för att bli liggande i dagar eller veckor efter ett dödsfall blivit högst verklig.
Så fungerar ”livs-checken”
Appens mekanik är lika enkel som den är effektiv. Varje dag, vid en förinställd tidpunkt, skickar appen en push-notis till användaren.
• Bekräftelsen: Användaren måste aktivt gå in och trycka på en knapp för att bekräfta att de fortfarande är vid liv.
• Eskaleringen: Om användaren missar att svara skickas en ny påminnelse. Svarar man fortfarande inte börjar appen ringa upprepade samtal till telefonen.
• Larmet: Om ingen reaktion sker efter ett visst antal försök skickas automatiska larm till de anhöriga eller vänner som användaren har lagt in som nödkontakter.
Ett digitalt skyddsnät för ensamma
För många användare fungerar appen som en trygghet. Istället för att oroa sig för att ingen ska upptäcka om något händer, ger appen ett konkret skyddsnät. Det är inte bara äldre som använder tjänsten; även yngre personer som lever ensamma i miljonstäder har börjat använda appen som en försäkring mot den totala isoleringen.
Etiska frågor och framtiden
Även om tjänsten fyller ett tydligt behov, väcker den också frågor om vår framtida sociala gemenskap. Kritiker menar att det är ett tecken på ett trasigt samhälle när vi behöver en algoritm för att kontrollera om våra nära och kära lever, istället för mänsklig kontakt.
Samtidigt ser vi liknande funktioner växa fram globalt. Apples ”Digital kontakt” och Googles ”Inaktivitetshanterare” är i grunden mer nedtonade versioner av samma koncept – ett sätt för tekniken att ta vid där det mänskliga nätverket ibland brister.
Foto: Eftertid.se
