Varje år dör omkring 170 000 människor i Nederländerna. Nu vill regeringen modernisera reglerna för vad som får ske med kroppen efter döden. Den 25 september skickades förslaget till en ny lag, Wet bestemming lichamen overledenen, till Raad van State, landets rådgivande organ för lagstiftningsfrågor. Lagen ska ersätta den nuvarande Wet op de lijkbezorging.

En av de största förändringarna är att alkalisk hydrolys ska tillåtas som alternativ till begravning och kremering.

Metoden kallas ofta resomering eller vattenkremering och innebär, till skillnad från traditionell kremering, att kroppen inte förbränns. I stället bryts kroppens organiska material ned i en sluten behållare med hjälp av vatten, en alkalisk lösning och värme. Kvar blir bland annat benens mineraliska beståndsdelar, som kan bearbetas till ett pulver och lämnas till de anhöriga.

Eftertid har tidigare skrivit mer utförligt om hur resomering fungerar och diskussionen kring metoden i artikeln "Resomering: Är vatten det nya eld?"

Flera års arbete bakom beslutet

Att alkalisk hydrolys nu finns med i lagförslaget är resultatet av en process som pågått under flera år.

Redan 2020 bedömde det nederländska hälsorådet, Gezondheidsraad, att alkalisk hydrolys kunde tillåtas. Bedömningen gjordes utifrån ett ramverk med tre kärnvärden: säkerhet, värdighet och hållbarhet. Frågan aktualiserades på nytt när hälsorådet 2025 granskade både alkalisk hydrolys och human kompostering. Rådet såg då ingen anledning att ändra sin tidigare bedömning av alkalisk hydrolys, medan kunskapsunderlaget för human kompostering fortfarande ansågs otillräckligt.

Regeringen går nu vidare med alkalisk hydrolys i förslaget till den nya lagen.

Två avlidna i samma kista

Lagförslaget innehåller samtidigt förändringar som sträcker sig långt utanför frågan om vattenkremering.

Regeringen vill att två avlidna ska kunna ligga i samma kista vid begravning eller kremering. Det ska enligt förslaget även vara möjligt vid resomering.

En urna med askan efter en tidigare avliden ska dessutom kunna placeras i samma kista vid begravning. Det skulle exempelvis kunna göra det möjligt för två personer som avlidit vid olika tidpunkter att ändå få sin slutliga gravsättning tillsammans.

Förslaget speglar ett uttalat mål med den nya lagen: att ge större utrymme för den avlidnes önskemål om hur det slutliga avskedet ska utformas.

Enklare att begrava inom ett dygn

Även reglerna för mycket snabba begravningar föreslås förändras. Enligt regeringen ska förfarandet för att begrava en avliden inom 24 timmar bli enklare.

Lagförslaget innehåller även förändringar kring utredningen av dödsfall. Polis och rättsläkare ska få större möjligheter att undersöka både kroppen och platsen där en avliden hittats när det finns misstanke om att dödsfallet inte varit naturligt.

Fler europeiska länder ser över reglerna

Nederländerna är inte ensamt om att se över reglerna för nya metoder.

I Skottland trädde ett särskilt regelverk för hydrolys i kraft den 2 mars 2026. I England och Wales publicerade Law Commission den 4 juni 2026 en slutrapport tillsammans med utkast till lagstiftning. Rapporten rekommenderar ett ramverk som i framtiden kan användas för att godkänna nya metoder, till exempel alkalisk hydrolys.

Sverige har ännu inte öppnat för metoden

I Sverige finns i dag inget lagstöd för alkalisk hydrolys som alternativ till kremering eller gravsättning. Begravningslagen definierar kremering som förbränning av stoftet efter en avliden och reglerar hanteringen av den avlidne genom kremering och gravsättning. Resomering är därför inte ett alternativ inom svensk begravningsverksamhet.

Det nederländska förslaget är dessutom ännu inte beslutat. Raad van State ska nu granska det och lämna sitt yttrande, därefter kan regeringen gå vidare till parlamentet.

Vattenkremering är alltså ännu inte lagligt i Nederländerna. Men efter flera års utredningar har frågan tagit ett tydligt steg från diskussion till konkret lagstiftning.